Kraften och den starka ångestkänslan över att erkänna att jag är deprimerad. Hur gör man, vart börjar man? Hur kommer jag ur virrvarvet av känslostormar och dippar av totalt utmattning? Jag är jag men sedan ett halvår tillbaka är det som om mitt liv passerar medans jag står och tittar på....hur gör man? Jag längtar efter att få skratta och känna glädje! Jag vill vara glad, skratta och få känna att jag medverkar i mitt egna liv...

Kommentera

Publiceras ej